Golvet, som var det första golvet vi la i huset, är mörkt brunt. Väldigt snyggt och även om jag är extremt nöjd med vårt vita golv, tycker jag att mörkt bruna golv är väldigt snygga.
Bröstpanel skulle han ha, och inte i pärlspont som i hallen, utan mer maskulin där trädets ådror kom fram, så det fick bli plywood och vanligt dörrfoder.
Som skulle målas. Joakim valde en utonhuslasyr, även lämplig för inomhusmålning i barlindsgrönt, och valet av kulör var jag förvisso inblandad i, Joakim sa hur han ville det skulle se ut och så fick jag 4 färgprover med nyanser han gillade och fick välja den som passade bäst med tapeten.
4 gånger fick jag måla för att få rätt nyans, det gula i trät ville gärna tränga igenom, här har jag målat första gången.
Sedan skulle det tapetseras. 7 svåra år tog det att hitta rätt tapet, och då skulle han givetvis ha tapeter från USA. Jag trodde jag skulle bli galen när jag tapetserade. Det tog en hel dag och jag svor mest hela tiden.
De skulle mönsterpasas innan tillklippning, sedan klistras och svälla och efter det upp på väggen. Det blev ju inte direkt bättra av att amerikanska tapeter är bredare än våra svenska så de var minst sagt lite mer otympliga att hantera.
Jag vet att man förr, innan non-woven kom in i svenska hem. alltid tapetserade så här, men när man vant sig vid hur smidigt och roligt det att tapetsera med non-woven kom det här som ett bakslag.
Men visst blev det bra, jag var själv väldigt nöjd när jag halv 9 på kvällen äntligen var klar, och Joakim han blev mer än nöjd fastän jag svor och spydde min galla över både honom och hans val av tapeter.