Gjuta grund...

En dokumentär i 2 delar, 

del 2 

Klart att jag skulle försova mig lite och bli sen den dagen som själva gjutningen av plattan kom.

Med andan i halsen dök jag upp 20 min senare än tänkt och arbetet var i full gång. Denna syn mötte mig när jag genade över mammas grönsaksland (som kommer bli gången mellan oss, jag får nog börja förbereda ett nytt grönsaksland åt min kära mor)

Fösta omgången betong låg redan på plats, och 3 man stod och vibrerade ner den i bjälkarna.

När första betongbilen var tömd och vi väntade på vår andra fick jag möjlighet att hämta andan och dricka kaffe, det var sista gången på flera timmar, för transporterna av betongen var klockren. Så snart en lastbil var tom stod nästa och väntade ute på vägen, redo att bytas.

Fyra lass med betong kom och det räckte inte så när de stod på plattan och jobbade med den betong som kom sprutades ur bilen beställdes det mer.

För att plattan skall bli rak hade de ställt upp en laser på rätt höjd som stod och pep mest hela tiden.

Sen fick de flytta runt betongen så att det skulle bli så rakt och fint som möjligt, (detta är garageplattan).

Jag var inte beredd på att det skulle vara så mycket grus i betongen (fast det var inte grus blev jag informerad om utan sten) och att det skulle vara så kornig men man lär sig nåt nytt varje dag.

Men det blev slätt och fint efter att de dragit över hela ytan med denna värstings spatel (eller vad det nu kan tänkas kallas).

På vissa ställen, runt brunnar och inkommande vatten- och el slangar fick vi gå med en liten spatel och släta ut betongen.

Innan nästa steg i processen kunde påbörjas fick vi vänta på att betongen skulle brinna lite, men det gick väldans fort för tisdagen den 23 juli var nog den finaste och varmaste dagen på hela sommaren.

Vi hann knappt dricka kaffe innan dessa monter maskiner skulle upp på plattan. De kallas, om jag nu inte minns helt fel, antingen propellrar eller helikoptrar, (nåt som snurrar i alla fall).

Det är en gigantisk slipmaskin som har hemska slipblad under som roterar, och det är klart skall man slipa sten så får det allt vara lite tyngd på grejorna.

Innan sista betongbilen åkte i väg för nästa uppdrag haffade vi honom för vårt sista projekt:

Bänken som skall stå under köksfönstret. Vi hade nämligen hört att när betongbilen är klar tömmer han resterande betong på tomten och så får man ta hand om spillet. Ernst, som  bor inom oss alla, vaknade och efter en stunds klurande bestämde vi att det vore ganska roligt att ha en bänk i samma betong som grunden. Vi tänkte att då kommer betongen till användning och det blir mindre spill. Vad vi inte visste var att vi inte skulle behöva ta hand om spillet eftersom bilen med resterande skulle till ett annat bygge. Snacka om att vi hade tur, men lite betong till bänken fick vi i alla fall.

Hur vi skall kunna flytta den är dock ett problem vi inte löst än. Bänkskivan är 2,4 m lång och väger as.

Redan vid 13-tiden var grunden klar, de fick jobba som små djur i värmen för att hinna slipa klart innan det var för sent, men lite lön för mödan fick de få det vankades det grillunch.

I Joakims egenhändigt byggda grill (ska vi vara helt ärliga har faktiskt både Roger och Tomas hjälpt honom)

Roger fick en bra idé till handtag, detta är återvinning när den är som bäst.

Jobbet var dock inte över för min och Joakims del, resten och dagen och dagen därpå var vi vid grunden och vattnade och vattnade för att den inte skulle brinna för fort och därmed spricka.

Men bra blev det och sprack gjorde den inte heller och nu kan vi äntligen börja med själva murningen, det kommer att bli så spännande.

//Linda

Gjuta grund...

En dokumentär i 2 delar, 

del 1 

Arbetet med grunden fortsätter. All frigolit skall på plats, och det är mycket frigolit, 4 lager ligger det i grunden.

Här i kanterna skall det dock inte ligga frigolit hela vägen upp, för här skall balkarna som bär upp hela huset ligga.
Det ligger armeringsjärn i dessa rännor runt hela huset så att det blir stabilt och bra och i dessa fästs sedan själva balken.

När Hampus pratade med mig om dessa balkar i förra veckan trodde jag i min enfald att de kommer färdiga, men icke, hela tisdagen stod han och böjde till armeringsjärn som sedan skulle bli just balkar...

...med den här roliga grunkan, en sådan skulle man ha hemma, tänkt så mycket kul man kunde ha med en sån...  (150 st sådana här gjorde han och till min stora lycka blev det 4 över och vad jag skall ha dem till skall jag berätta senare.)

Sedan najas (lite har jag lärt mig) de böjda armeringsjärnen ihop med raka så att det bildar en ihålig balk.

När balkarna väl kommit på plats skall man (om man gör jobbet ordentligt som vi gör) sätta B-järn i varje hörn på huset som en ytterligare förstärkning.

Det är armeringsjärn böjda i 90 graders vinkel. Det ligger 2 sådana i varje hörn, en uppe och en nere. Med tanke på att huset har 8 hörn blir det många B-järn. Fast de var nog ganska enkla att böja till och inte lika krångliga som de till balkarna. 

När B-järnen väl var på plats skulle de stora armeringsjärns mattorna läggas dit. Det är inga små mattor, de är 2 x 3 m och ganska rangliga och otympliga.

Inte blev det bättre av att dessa jädrans mattor skulle ligga under järnen som sticker ut från balkarna.

För att mattorna skall ordentligt fylla sin funktion skall det ligga distanser mellan själva frigoliten och mattan så att mattan hamnar i betongen och inte i botten. Ibland har man tur och kan sätta fast distanserna i mattan innan den läggs på plats men eftersom mattorna i min platta skall ligga under balkjärnen så gick inte det. Jag hörde på dem att det inte var det roligaste jobbet så jag drog på mig vantarna och började jobba...

Och ja, klart jag brände mig på näsan när jag stod i gassande solsken med den vita frigoliten som reflektor och lyft upp armeringsjärnsmatta (som väger fläsk i sig själv och än mer när man både står på den och den sitter fast under balkarna) 

Men till slut kom alla distanser på plats. Har nog aldrig jobbat så hårt i hela mitt liv, kontorsråtta som jag är.

På garage plattan ligger det en stålbalk som extra förstärkning när man kör in bilen (som om någon nånsin har bilen i garaget, det vet ju varje människa). Det mättes och skars ut för att den skulle bli bra.

Och efter lite pill kom den på plats. Det var det sista som skulle göras innan grunden gjuts, men det blir inte förrän en vecka senare.

//Linda

Jösses nu händer det grejer...

I måndags kom lastbilen med allt material till grunden, det är ta mig sjutton frigolit över hela gården.

Sedan kom grabbarna grus som skall få ordning på all denna frigolit. De började med att sätta upp kantstöd som liksom bildar konturerna av huset.

Det tog hela dagen, inte undra på, det är många kantstöd runt huset och en hel del runt garaget. De gick här och mätte och grejade, och nog fick de ordning på det till slut.

På tisdagen kom vår käcke rörmokare Göran för att göra färdigt alla avloppsrör som skall ligga under plattan.

Här är avloppsrören i det stora badrummet. Det är lika många rör till, i kök, i det lilla badrummet och i tvättstugan.

Sedan kom energibolaget för att byta de 4 smala eltrådarna mot en tjock en, så att bror min och jag kan koppla på oss och få el. De 4 små skulle inte klara 2 hushåll till, fick vi veta.

Senare på kvällen lekte jag och maken elektriker och la röret (tomt än så länge eftersom vi inte är elektriker) som skall gå från matarskåpet till köksön.

På onsdagen var vår käcke rörmokare åter på plats för att göra färdigt alla avlopp. Då hade ett nytt problem dykt upp, inkommande vatten  och el kom inte upp i skåpet utan mitt i tvättstugegolvet.Först trodde Göran att han fått solsting och mätt fel så varmt som det var på tisdagen, men icke. Så stressade som attans fick vår eminente grävmaskinist och hans kollega (lika eminent han) släppa allt de hade för händerna på det bygge de var och komma rusande till vårt för att flytta alla rör. Christer såg allt annat än road ut men hans chef Fredrik bara skattade. Jag tor inte jag träffat någon som alltid är så glad som Fredrik, man kan inte annat än att bli glad själv.

Torsdag morgon grydde och jag hade klockan på ringning ifall någon av grabbarna grus skulle ringa. Vid 9-tiden åkte jag ut och beredde mig på en dag som grovis/platschef och nog fick jag agera både ock. Passar mig utmärkt så i mitt nästa liv är det det jag skall bli.

Jag hjälpte till med att mäta, städa och bära grejer. Jag kokade kaffe och hämtade vatten. Bjöd på bullar och såg till att allt flöt på. Jag fattade en massa beslut (jag är en ende som äger rätt att fatta beslut själv på detta bygge!)

Första lagret med frigolit kom på plats.

På vissa ställen är det lite pyssel med tanke på alla rör som kommer upp.

Vår käcke rörmokare kom och fortsatte med sitt, det kom upp en massa vita slängar för vatten, så nu kommer vi ha vatten, både varmt och kallt. Han tog en av grabbarna grus till hjälp. De arbetade väldigt bra ihop.

Vi hann med 2 lager med frigolit och diffusionspärr innan vi gav upp. Diffusionsspärr är en blå platsfilm som fungerar som radonskydd. Vi behöver egentligen ingen sådan eftersom det inte finns radon i åkermark men den finns med på ritningen och dessutom kan det finnas spår av radon i gruset. Det är en ganska billig historia så jag resonerade som så att det är bättre att ta det säkra före det osäkra.

Senare på kvällen kom bror min hem med en skylift och då fick jag se hela bygget från luften, det var ganska häftigt och mycket läskigt eftersom jag är så höjdrädd, Joakim fick åka med och hålla handen, för vi var väldigt högt uppe.

Ur det här fågelperspektivet ser hela huset ut som en swimmingpool med sin fina blå plast.

På måndag fortsätter bygget och resten av all frigolit skall på plats. Det blir inte mycket semester för min del, bara en massa byggande, men det är kul  det med. 

// Linda

Grannar...

Igår åkte mina favorit brorsöner på utflykt för att köpa lördagsgodis.

Jag ville hemskt gärna åka med, för de skulle till Gränna, och det, vill jag minnas är en väldigt pittoresk och söt liten stad. Jag fick inte plats i bilen sa Casper, och det hade han ju alldeles rätt i.

Men inte behövde jag vara leden för det, för idag när jag träffade dem fick jag en jättefin present....

Jag kommer definitivt få världens bästa grannar, inte nog att jag får bo precis bredvid dessa 2 fina monster, och deras nya syskon som kommer om ett par veckor, jag har resten av min familj alldeles runt hörnet, min mamma, min syster med sin familj och min bror med Woodstock. Klart man kommer sakna brorsan som valt att bo i Skövde av alla ställen men han kommer ju på besök till som tätt.

// Linda

Badrumskommod....

I torsdags packade markarbetarkillarna ihop sina grejer eftersom de var klara med sitt. De har gjort ett jättebra jobb och de var så attans trevliga att det nästan är synd att de åkt hem.

  

Marken är klar för att gjuta grund på. Allt det materialet kommer imorgon och sedan gjuts det. Jag kan knappt tro att det har börjat, det har varit en sån lång väntan och nu när det äntligen är igång kommer det förmodligen gå jättefort. Vips så står huset där, fast det kommer inte gå riktigt lika fort för oss som för bror min som köpte ett kataloghus, det huset växte upp som en svamp ur backen. På morgonen ingenting och redan vid lunch var de igång med att lägga tak.

Badrumskommoden var det jag egentligen skulle berätta om. Jag har tittat runt precis överallt efter snygga kommoder och kan krasst konstatera att i Sverige ser allt precis likadant ut och kostar en mindre förmögenhet. I min jakt att hitta det som känns rätt har jag googlat och läst den ena inredredningsbloggen efter de andra och inte har jag blivit gladare av det för ingen visar bilder på sitt badrum. Inte så konstigt för vem vill visa sitt "personliga" badrum när det inte en är ett "personligt" badrum eftersom varenda badrum i vårt avlånga land ser exakt lika dana ut, samma sorts kommod i kanske 5 färgvarianter. Jag har svurit över det dåliga och dessutom dyra utbudet tills jag hittade den här:

Denna uber tjusiga möbel skall stå i mitt stora badrum och bara vara vacker. Först skall den slipas ner, för färgen är då inte i min smak och sedan skall den målas kanske vit, kanske grå, jag har inte riktigt bestämt mig än. Oppanpå skall det stå fina runda handfat, om jag inte heller har valt, men tjusigt kommer det att bli. Det vet jag för i samma veva som jag hittade den här läste jag om ett annat par som gjort något liknande och det blev jättesnyggt. Nu skall det bara väljas kakel och klinker också, men det sår värka fram i takt med att jag jobbar med skänken.

Mor och jag åkte ända till Tidaholm för att hämta hemma denna skönhet. En trevlig resa med mamma är aldrig fel och jag är så nöjd. Jag vet att det är mycket jobb men det är det värt och tid har jag för den skall inte in badrummet förrän till hösten.

// Linda