De blå prickarna...

... har blivit rör i marken. Idag var jag ute på tomten och kollade läget, och fick förklaringen till varför vår eminente grävmaskinist Christer lämnat en burk rosa och en burk blå färg till oss. Den rosa skulle markera att rören skulle vara 70 mm och den blå att rören 110 mm rör. Man använder 70 mm rör till handfat och 110 mm till avlopp. Nu är alla rören 110 mm så får rörläggaren lösa resten. Inte för att det gör oss nåt.

Det är mycket jobb med att först gräva upp jord, sand och lera för att sedan lägga igen det med grus, och det syns knappt. Det ser lika dant ut varje gång jag kommer dit, fast lite fler rör.

Till skillnad från på min brors tomt där det verkligen händer grejer, han köpte ett färdigt paket hus. Igår ingenting...

och idag ser det ut ut så här... (det lilla man ser bakom jordhögen är i alla fall min brors nya hus).

Efter besöket på tomten gick jag hem till min syster och sa hej till deras fina hund Micky (lite osäker på stavningen, så nu får jag säker skäll igen, ett genomgående tema i mitt liv, som jag tar med en klackspark!)

Jag pratade lite med systra min, klappade Mickey och åkte hem till stugan där det väntade en present till mig. Min svärmor vet verkligen vad jag gillar för jag fick denna fina kanna.

Tur att svärmor hann rädda den från svärfar innan han åkte till tippen, han, precis som maken min, trodde att det var skrot... Tossiga karlar...

// Linda