... och köks- och ventilationsrören. Till dessa rör använde han bollar som han blåste upp inne i hålen så det skulle bli tätt.
Snickarna kom och fick fixa lite, bl.a. tejpa igen en reva i takplasten som inte hade klarat trycket av isoleringen.
Sen satte Olaf igen dörren med...
... fläkten som tar luft utifrån och blåser in det i huset så man kan se om det läcker någonstans. Olaf gick runt med en värmekamera och snickarna tejpa plasten i taket och fogade några av fönstersmygarna som inte var täta efter murningen.
När detta var klart gjordes själva testet. Jag skall villigt erkänna att jag var lite nervös, ingen av oss hade ju byggt ett sånt här hus förut men det gick bra. Olaf förklarade vad han gjorde och varför men trots att jag fick en sådan bra fysiklektion vet jag inte riktigt vad han gjorde.
Däremot begrep jag mig på ett av värdena, det värde man får när man mäter netto volymen, det värdet var 0.43 och gränser för passivhus är 0.60 så jag är jättenöjd.
Det andra värdet var 0.15 som är värdet när man mäter omslutande area och där går gränsen för godkännande vid 0.20. (Om jag nu inte blandat ihop begreppen, som sagt fysik är inte min starka sida)
Huset och våra snickare fick betyget mycket väl godkänt, dels för de fina värdera och dels för att det var så lite att laga, roligt för mig men mer roligt för de snickare som varit inblandade.
Så här såg det ut från utsidan...
... undrar vad min systerdotter tänkte när hon gick förbi!? Får kolla med henne nästa gång jag ser henne.
// Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar